Jag heter Stina Thorin
och var bosatt i Södertälje mellan 1990-2000. Under åren 1990-94
arbetade jag på Torekällbergets museum. Där blev jag utsatt för svår mobbning.
Konflikten är mycket
väldokumenterad och redan 1981 var motsättningarna ett
faktum och beskrevs i Länstidningen. I den konflikten har
det skapats mycken frustration och bitterhet som måste
ta vägen någonstans. Båda parter i denna konflikt är
ansvariga för all den mobbning som pågått under alla år.
Och det har under årens
lopp utvecklats ett syndabockssystem där personer som
ingenting har med konflikten att göra drabbats och blivit
tvungna att säga upp sig eller blivit omplacerade
med motiv som, att de har haft samarbetssvårigheter men även
andra metoder har använts. Museet är kommunalt och
varken bildningsförvaltning, stadsdirektör eller personalintendent
har gjort någonting under alla dessa år. Facken (Dik-förbundet, SKTF)
har bara ryckt på axlarna eller gått de styrandes ärenden.
Men även politikerna har suttit med armarna i kors och tittat åt ett annat håll.
Mobbningen och trakasserierna har helt accepterats av de
ansvariga och det ända in i stadshuset. Det har skrivits
spaltmetrar i Länstidningen under årens lopp.
Konflikten har även varit med i radio och TV.
Min situation är på
intet sätt unik. Bakgrunden kan se olika ut men när väl
konflikten är ett faktum är händelseförloppet det
samma. Jag blev en av syndabockarna! och fick ge
"näring" i en konflikt som jag inte hade ett dyft
med att göra!
Jag har nu kommit ur detta helvete någorlunda
helskinnad och hösten 1996 bestämde jag mig för att öppna en telefonjour. Den lades ner 1998 i brist på pengar.
1997 startade jag hemsidan på nätet om mobbning - kränkande särbehandling i arbetslivet - då behovet är enormt.
Det har gått 9 år sedan jag slutade på museet. Än idag blir jag påhoppad av en person på museet som skickar mejl. En person som jag aldrig har arbetat med då han finns på en helt annan avdelning. Senaste mejlet var den 24 januari 2002. Detta är ett tecken på att museet fortfarande är en sjuk arbetsplats. Jag vet också att personer som anställts efter det jag slutade har utsatts för mobbning. Senaste samtalet från en som har arbetat på Torekällberget och som varit utsatt för svår mobbning var sommaren 2003. Nu är ju museet i stort sett nedlagt och bara tre personer är kvar. Ca 20 personer har blivit uppsagda. Mitt i detta sorgliga tycker jag det har varit bra ett bra beslut av kommunen att i stort sett stänga museet.
|